Känns det som att du under de senaste somrarna fått sällskap av fler maneter än tidigare somrar när du badar? Om så är fallet så är din känsla troligtvis inte missvisande. Av allt att döma så ser framtiden ljus ut för våra slajmigaste sommardjur, vi har grävt fram faktan du behöver veta om sommarens badsällskap nummer ett.
Om maneter
Maneternas geléaktiga kropp består till 98 procent av vatten och flyter med dit strömmarna tar dem – trots att de lever i vatten kan maneter faktiskt inte simma. Maneter räknas till stammen nässeldjur, där även anemoner och koralldjur räknas in. Gemensamt för nässeldjuren är att de har nässelceller som de använder för att, dels fånga upp byten, men även för att skydda sig med. Maneter kan börja föröka sig tidigare på året ifall vintern är mild, och som klimatförändringarna ser ut nu så har vi varmare temperaturer att vänta, vilket gynnar maneternas förökning.
Även om maneterna inte kan bestämma åt vilket håll de ska ta sig så kan styra om de vill ta sig uppåt eller neråt. Blir vattnet varmt, uppåt 20 grader, så är brännmaneter snabba på att sjunka längre ner mot botten för att hitta svalka.
Maneter antar olika former
De flesta maneter har två olika livsstadier; medusastadiet och polypstadiet. De maneter som du ser i vattnet på sommaren är så kallade medusor, alltså frisimmare. Dessa medusor lever sällan längre än en säsong och släpper ifrån sig larver som simmar ner till botten och sätter sig fast. Efter detta blir de så kallade polyper, fastsittare, vilket kan liknas vid en havsanemon. En del manettyper kan vara i polypstadiet i flera år. Polyperna släpper ifrån sig fatliknande medusor som sedan blir stora maneter, and on it goes.
Köttätare
Det kanske är svårt att tro men maneter är fascinerande nog köttätande djur och äter smådjur så som kräftdjur, plankton eller fiskyngel. Är maneten av större sort så kan de till och med äta fiskar eller andra maneter.
Maneter som mat
Jorå, det kan tyckas vara slajmigt värre men maneter används faktiskt som maträtt i Kina och Japan. Där är det en särskild manet vars tentakler tillagas. Men det dröjer kanske inte länge innan vi i Norden också har upptäckt maneter som mat – danska forskare har nämligen hittat en metod där de torkar ut maneterna med alkohol. Kvar blir ett tunt lager av manet som kan liknas vid ett chips som går att smaksätta på olika sätt.
Olika typer av maneter
Klängmedusa/Klängmanet
Klängmedusan är en invasiv art (en art som sprider sig utanför sitt ursprungliga område) och sprids med fartygstrafik. De senaste åren har den synts till på västkusten efter att ha lyst med sin frånvaro sedan 30-talet. Den är genomskinlig, blir som störst två centimeter och har ett signifikant kors på ovansidan. Trots sin ringa storlek kan den brännas ordentligt med sina korta bränntrådar.
Öronmanet
En av de absolut vanligaste maneterna i Sverige. Den kan inte bränna oss människor, men de har bränntrådar med nässelceller som skjuts ut när någon rör vid dem, och för små djur som fastnar i dem är de dödliga. Öronmaneter är de enda som klarar den låga salthalten i Östersjön. På ovansidan har den öronliknande ringar – därav namnet.
Röd brännmanet
För en människa kan det svida ordentligt när den röda brännmaneten avlossar sina giftpilar från bränntrådarna, och de träffar huden. Det är dessutom den manet som de flesta bränner sig på. Röd och blå brännmanet är vanliga på västkusten och dyker upp nån gång under försommaren.
Bränt dig?
Bränner du dig på en manet så finns det en uppsjö av tips att följa för att bli av med smärtan – en del mer tveksamma än andra. Du har säkert hört eller sett på film att man ska kissa på området där maneten bränt en. Detta är emellertid en dålig idé – undvik urin och andra starka vätskor – vatten är nämligen det bästa sättet att skölja bort bränntrådarna. Men använd havsvatten då vanligt kranvatten kan göra att mer gift frisätts. Gnugga med en svamp eller handduk är ingen bra idé då detta kan, liksom kranvatten, resultera i att fler nässelceller brister och avger gift.
Försvinner inte bränntrådarna med vatten så kan du skrapa bort dem med ett hårt föremål med inte alltför vassa kanter, så som ett betalkort. Silvertejp kan också fungera att dra bort trådarna med, liksom att raka med hyvel och lödder.
