Frivilliga som räddar liv

Från stormiga sjöar till oväntade räddningsaktioner – Sjöräddningssällskapet är alltid redo att rycka ut när nöden är som störst. Läs om när Mattias Högstrand, stationsansvarig på Räddningsstation Smögen, berättar om sin vardag och hur du undviker att bli nästa utryckning.
^{_{Text: Anna Johansson}}

NÄR LARMET GÅR till Sjöräddningssällskapet är hjälpen aldrig långt borta. Med 74 stationer och över 270 räddningsenheter, varav åtta finns i Bohuslän, är insatserna bara minuter bort – oavsett väder eller tid på dygnet. Bakom den snabba och effektiva hjälpen står ett nätverk av 2 500 frivilliga sjöräddare som arbetar ideellt dygnet runt, året om.
– Vi ska vara på väg inom 15 minuter, säger Mattias Högstrand, stationsansvarig för Räddningsstation Smögen som funnits i 22 år.

Med cirka 860 000 fritidsbåtar i Sverige vistas över tre miljoner svenskar varje år på sjön, havet och i våra skärgårdar. För att kunna hjälpa dem behövs fler som vill engagera sig, vilket är lättare sagt än gjort.
– Det finns ett intresse av att bli sjöräddare, men det fungerar till exempel inte om du bor eller jobbar i Lysekil och har jour på Smögen. Man måste kunna vara på plats snabbt, säger Mattias.

SVENSK SJÖRÄDDNING HAR däremot inte alltid varit så välorganiserad som i dag. Efter en rad svåra stormar 1903, där många liv gick förlorade, fick Sverige internationell kritik för sin bristande räddningsförmåga. På en världskongress i Tyskland samma år pekades Sverige ut som ett skräckexempel. Ingenjören Albert Isakson reagerade på detta och tog snabbt initiativet till förändring. Den 1 juni 1907 grundades Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne, i dag känt som Sjöräddningssällskapet.
På frågan om hur många uppdrag det rör sig om under en sommar svarar Mattias att det brukar bli mellan 200 och 250 per år. De flesta rör motorhaverier och grundstötningar, men ibland bjuder sjön på mer udda upplevelser.

– En gång var vi ute på ett uppdrag när ett samtal kom in om en båt som drev från en ö, vilket inte är något ovanligt. Men det visade sig att det fanns en passagerare kvar på ön med båtnycklar och kläder. Och i den drivande båten, som var en öppen båt, hittade vi en man, endast iförd en rödtransparent plastpåse som han försökte skyla sig med. ”Behöver jag säga att jag skäms”, sa mannen som var rädd för att det skulle vara en kvinnlig besättning på räddningsbåten, vilket det inte var den här gången, skrattar Mattias.

SJÖFARTSVERKET HAR DET övergripande ansvaret för sjöräddningen i Sverige och leder arbetet från Sjö- och flygräddningscentralen på Käringberget i Göteborg. Sjöräddnings-sällskapet står för hela 90 procent av alla uppdrag, men har ett nära samarbete med Kustbevakningen, Försvarsmakten, Polisen och kommunala räddningstjänster.
– Vi övar regelbundet tillsammans. Att lära känna varandra är avgörande för att det ska fungera bra, avslutar Mattias.

Så länge det finns båtar till havs, finns också Sjöräddningen redo att möta dem.

TIPS FÖR EN SÄKRARE SOMMAR TILL SJÖSS
Sommaren närmar sig och med den bad-, båt- och bryggliv. Men innan du kastar loss, ta med dig några råd från Mattias:

– Ankra på en trygg plats där du inte riskerar att driva mot klippor.
– Ladda mobilen – och ha den i ett vattentätt fodral fäst i flytvästen.
– På med flytväst alltid!
– Lär känna din båt!
– Ha alltid en verktygslåda och extra filter ombord!