De människor som levt på vår jord före oss har lämnat många spår efter sig, bland annat genom gravhögar och inristningar på berghällar. De efterlämningar som finns bevarade kan ge oss en inblick i hur livet såg ut och hur människor levde. Inte minst här i Bohuslän, där antalet fynd är många och spännande.
Vi kan hitta spåren från forntidens svenskar på olika sätt. Ibland är det i form av gravplatser, fornlämningar och arkeologiska fynd av vapen, mynt, keramik eller smycken. Eller inristningar av spännande berättelser och figurer på våra bergshällar.
Hällristningar återfinns över hela världen, där de äldsta i Afrika daterats till 20 000 f.Kr. Ristningarna, som egentligen har knackats eller huggits in på släta berghällar med olika redskap, kan föreställa alltifrån djur, människor och redskap till båtar, hjul och andra symboler och mönster. Bohuslän är en av de platser i Skandinavien med störst chans att få uppleva dessa fascinerande lämningar på nära håll. Speciellt i Tanums kommun, där Europas största koncentration av hällristningar finns.
Arkeologer har hittat fynd som visar att Bohuslän varit befolkat sedan runt 8 000 år f.Kr. De hällristningar som återfinns här är dock gjorda av folket som bodde i trakten på bronsåldern och den första delen av järnåldern (1700-200 f.Kr.). Anledningen till den stora mängden ristningar är områdets geografiska läge, med närheten till havet och dess geologi med stora mängder granit och skifferhällar. Havet var en viktig källa till både mat, transport och handel, och en stor del av dåtidens svenskar bosatte sig därför vattennära. Landhöjningen (17m sedan bronsåldern) har inneburit att platserna där hällristningarna finns troligtvis låg i direkt anslutning till havet på den tiden.
Människorna som levde här livnärde sig på jakt, fiske och växtinsamling. De flesta flyttade runt mellan olika boplatser i takt med årstiderna medan det, speciellt längs kusten, fanns permanenta bosättningar.
Under yngre stenåldern blev klimatet mildare och människorna började därför odla sina egna grödor. Jakt och fiske var fortfarande en viktig del av människors vardag, men i takt med att odlingarna gav större avkastning blev människorna mer stationära.
Därmed blev det också allt viktigare att bygga rejäla hus som passade som permanenta boenden. Dåtidens hus var byggda med ett enda rum med en eldstad i mitten och däromkring samsades människor och djur om ytan och värmen. Läget var också viktigt för människans överlevnad. Bäst var det om byggnaden placerades intill ett berg, som skyddade mot de värsta vindarna, samt nära en bäck för tillgång till livsnödvändigt färskvatten.
Hällristningarna är viktiga historiska dokument som ger oss en inblick i hur människorna på den tiden levde och uttryckte sig. Ristningarna berättar om livet, döden, fruktbarheten och andra frågor som var viktiga i människors liv. Från bronsåldern härstammar också de många hällristningar som avbildar skepp, krigare, djur och olika ceremonier, men även myter och religioner som var viktiga att förmedla.
Det finns flera tolkningar om vad hällristningarna betyder, men en vanlig uppfattning är att de är en form av kommunikation mellan människan och andevärlden. Deras betydelse är fortfarande föremål för forskning, tolkning och debatt, men de ger oss ändå några svar kring hur människorna på den tiden levde.
Fem forntidsmåsten
Häll yes, det är klart att du vill se och lära dig mer om våra ristningar! Här är fem platser att besöka.
Vitlycke museum
Ett kunskaps- och upplevelsecentrum mitt i området som är med på UNESCO:s världsarvslista. Här kan du följa med på guidade turer, besöka bronsåldersgården och lära dig allt om.
Vitlyckehällen
Den största och mest välbesökta ristningen i världsarvet. Med över 500 inhuggna bilder, däribland det kända Brudparet.
Litslebyhällen
2 km från Vitlycke ligger denna häll som domineras av den enorma krigaren (2,3 m), Spjutguden. Här finns även bilder av järnåldersbåtar och slaget om Tegneby.
Aspeberget
700 m från museet, med en fantastisk utsikt över Tanumslätten ligger hällen med bl.a. tjurar, krigare och skepp.
Backa (Brastad)
I Lysekils kommun ligger detta område med omkring 600 figurer på 32 ristningsytor, däribland den 1,5 m stora mansfiguren Skomakaren.
